Getaway Rock Festival 2012
Klockan klämtar för högmässa i ondskans katedral. Introt "Masked Ball" ljuder ut över
Getaway Rock Festival.
Ur dimman uppenbarar sig sex stycken vitklädda gestalter, "Con Clavi Con Dio" går igång
följs upp av "Elizabeth" stämningen är nästan numinös och rent av magisk i sina stunder. Allt sitter perfekt från det sparsmakade mellansnacket som begränsar sig till ett kusligt tack, till musiken och de nya dräkterna (se SRF 2011 i kategorin Festivaler).
Dags att för första gången se (nya) Nightwish utan Tarja. Det är ett annat Nightwish
som möter en där musikinfluenserna lutar mer åt folkmusik än de starka operainfluenser bandet hade tidigt i karriären. Showen är påkostad med bra ljus, eld och rök kanoner och spelningen är helt ok. Men jag saknar Tarja och operainfluenserna som gjorde bandet unikt och låtar som "Stargazers","Gethsemane", "Wishmaster" och "Dark Chest of Wonders"
Dags för kross! ett taggat Meshuggah manglar sakta ner publiken med sin oherhörda
tyngd. Den komplexa musiken är mycket att ta in, man sätts nästan i ett transliknande tillstånd under konserten, Under "Bleed" är krossen total.
Thomas Haake inne på sitt kontor
Amon Amarth måste vara ett av de ultimata festivalbanden, musiken passar perfekt i festival sammanhang. Bandet ger allt på scen där deras huvuden snurrar som ilskna propellrar. Amons entusiasm smittar, de kopplar ett järngrepp runt publiken med hissnande "Cry of the Blackbirds" och smäller till med "Runes To My Memories" och "Death In Fire"
Hardcore/metal hybriden Raised Fist går igång som en väloljad maskin med eld och stora ledskärmar med subtila budskap. Live är en Raised Fist en best och med "Friends And Traitors" får de hela publiken att hoppa i takt.
Demonregissören Orson Wells odödliga ord ekar ut i natten på Getaway Rock Festíval 'Ladies and Gentlemen, please welcome, from the United States of America, all hail, Manowar! De öppnar starkt med b.l.a. Kill with Power,Sign of the Hammer,Fighting the World,Kings of Metal. Eric Adams röst är stark och kraftfull och man har nästan överseende med den omelodiska och okänsliga gitarristen, men så händer det som inte får hända Joey ska hålla brandtal om hur fantastiskt den här spelningen är och att de har tagit med hela sin scenshow. Joey måste se något annat än jag ser? för någonvidare spektakulär scenshow ser jag inte? jag förväntar mig minst ett brinnande vikingaskepp i fullstorlek på scen för att mäta det brandtalet han håller och det blir värre nu ska något berusat pojkbarn upp på scenen och misshandla en gitarr tillsammans med en generad stackars tjej. Vad är detta kiviks marknad? Vad sägs om "Let The Music Do The Talking"? Det blir en riktigt stark avslutning med Warriors of the World United, Hail and Kill, The Power och Black Wind, Fire and Steel. Avfärda dock aldrig Manowar för de har gjort låtar som är Heavy Metal i sin ädlaste form och skulle de återanställa orginal gitarristen och koncentrera sig på att bara framföra låtar ur deras digra låtskatt skulle de vara ett av de största heavy metal banden av idag.
Ett oerhört trött och hågset framträdande av Saxon. Man ville bara att ormen i backdroppen skulle bli levande och hugga Biffen och göra slut på eländet.
I sista stund kastades H.e.a.t. in när ett annat band ställt in, få kände till detta. Tack vare Getaway Rock appen fick vi reda på det. En liten ängslig skara trängdes framme vid
kravallstaketet när de började. H.e.a.t. gick ut för kung och fosterland och gav allt. Publiken växte mer och mer hela tiden och det blev en riktig kämparseger för H.e.a.t. och nya sångaren som växer som frontman.
Nu var klockan slagenför hemkomsten av the prodigal son. Tonerna till "Rising Force" ljuder, fram kommer Yngwie men inte sångaren Tim "Ripper" Owens? Man ser sig omkring ingen sångare någonstans då börjar basisten Ralph Ciavolino sjunga. Sakta går det upp för en att det inte kommer någon Tim "Ripper" Owens och det hela börjar kännas väldigt cheap ass. Då man sett mycket fram emot att höra Tim "Ripper" Owens tillsammans med Yngwie igen, sedan man såg de tillsammans på ett utsålt Berns där Tim till och med lyfte vissa av Yngwies senare låtar som hans trötta föregångare sjungit. När besvikelsen släppt något är den en stark inledning med Rising Force, Never Die och Demon Driver. Basisten och keybordisten försöker hyfsat göra något åt sången men det är långt ifrån Ripper klass och Yngwie själv har den dåliga smaken att yla i mikrofonen till och från. Under konserten väljer Yngwie att ägna långa tider åt solo och instrumental partier det skrämmer bort många i publiken som inte är Yngwie freaks. Vilket är trist då Yngwie har många fenomenala låtar att välja mellan, Just när Yngwie går en ny vår till mötes med framträdande i både tv och radio tror man att det ska bli en storsatsning från hans sida men vad får man? Det senaste albumet var leftovers från albumet innan och nu en konsert utan en riktig lead singer. Vad väntar nästa gång*? Yngwie, en glödlampa och en trummaskin? Kanske dags att sälja av en sportbil eller två och frugans gucci väskor och satsa på en ordentlig produktion på nästa album med en bra producent som kan få det bästa ur Yngwie och Tim och ta med ett helt band med en riktig leadsinger nästa gång. "I Am a Viking", "Crystal Ball","Final Curtain","Vengance" b.l.a. kunde Yngwie bjudit på men vi fick iallafall "Gates of Babylon" och makalösa " I´ll See the Light Tonight".
Fotnot: alla bilder med bloggens namn på är tagna av mig under påverkan i publikhavet med en dålig kamera.
Kommentarer
Postat av: Spinningblack
Tack för en väl genomförd berättelse om festivalen. Tycker bilderna är kanon för webben. Avis på dig som var där. Tråkigt att höra att Saxon var i dålig form.
Postat av: Stones
En bra rapport från en trevlig festival som jag bara han besöka som hastigast, såg endast ett band spela :)
Sköna bilder.
Postat av: Avarquare
Sköna bilder ^^
SV : tack :DD
Postat av: Raven
Fan vad kul läsning! Jag skrattade där ett par gånger ordentligt, "på sitt kontor" och "frugans gucciväskor" tog kål på mig!
Rockstad Falun har biljetter kvar till lördagen!
Postat av: Bara Metal - Torbjörn
Grym rapport, gillar även disclaimern på bilderna. Tack!
Trackback