Sweden Rock Festival 2005


Torsdagen 9 Juni landar vi på Sweden Rock Festival efter en nattkörning från Stockholm. Där det nu klassiska hårdrockspelet hållt oss vakna. Ett återförenat Anthrax stod på dagordningen förväntningar var höga efter Anthrax överaskade kanonspelning med John Bush på ett regningt och mörkt SRF 2003.


Efter blues brothers introt drar "Among The Living" igång och sköna "Got the Time" tar över. Vi får även "Antisocial" och "Be All End All" det blir godkänt men långt ifrån mördar giget vi fick där i natten på SRF 2003. Frågan uppkommer är alla återföreningar tillgodo? då jag gillar John Bush och det håll Anthrax var på väg med "We Come For You All" albumet speciellt med låten "What Doesn´t Die"


Nu var det dags för Megadeths comeback som jag längtat efter sedan Mustaine la ner bandet 2002. Han har med sig en främlingslegion med Glenn Drover gitarr som lufsar runt på scen som en skoghuggare och slaktar Marty Friedman solon. Gitarristens bror spelar trummor och det är uppenbart att han passar bättre som pubrock trummis än som trumslagare i Megadeth. Den klassiska och musikaliskt överlägsna Megadeth uppställningen är och förblir Mustaine, Friedman,Menza och Ellefson. När största besvikelse över denna främlingslegion lagt sig får man ialla fall "Hangar 18", "Return To Hangar", "Symphony of Destruction", She Wolf" och "Holy Wars".


Undersköna Sharon övertygar med sitt Within Temptation och publikhavet är med på noterna när hiten "Stand My Ground" går igång ett stabilt gig från dessa holländare.

 
Återförenande Accepts avslutar kvällen efter inledande "Starlight" severas vi "Living For Tonight" "Metal Heart" och "Princess of the Dawn. Trots det infaller inte den där rätta känslan det hela avslutas med "Balls To the Wall"


Black Label Society klämtar in dagen med "Funeral Bell" efter gitarrsolo får vi Still Born och det blir "Bleed For Me" som extra nummer i ett set som saknade många av deras bästa låtar. 


Overkill leverar en rejäl thrash smocka med låtar som "Wreckin´Crew" , "Hello From The Gutter", "In Union We Stand" och thrash klassikern "Elimination" som gästas av Mike Portnoy(Dream Theater) på trummor.


Ett förhållandevis trött Dream Theater leverar ett håglöst set list som sångaren James La Brie gapar sönder. Men vi får iallafall "A Fortune In Lies" och "Pull Me Under". Nån tyckte Sammy  Hagar var värdigt headliner material det tyckte inte vi så vi drog på efterfest istället.


Lördagen drog i gång med Sebastian Bach (Skid Row) som drar igång stenhårt med "Slave To The Grind" han radade upp Skid Row hitsen under spelningen som "Piece of Me","18 and life"och"Remember You. Inför "Wasted Time" tog han upp svenska singer/songwriter Sofia för en duett, Det hela avslutades med "Youth Gone Wild".
Gitarrguden drar igång med "Rising Force" tätt följd av "Never Die" efter "Don´t Let It End" går första långa gitarrsolot igång vi bokstavstrogna njuter delar av publiken börjar känna sig ängsliga när han följer upp det med instrumentala mästerverket "Far Beyond The Sun" som går in i en makalös "I´m A Viking" och  när "Demon Driver" avslutas följs det av gitarrsolo nummer två vi Yngwie fanatiker njuter, delar av publiken avlägsnar sig mot öl tälten.Det skulle de inte gjort för de missade avslutningen med "You Don´t Remember I´Never Forget"och "Black Star".


Dio öppnar med en av hans bästa låtar på länge "Killing the Dragon" efter den får vi underbara "Egypt (These Chains Are On) vi serveras "Straight To the Heart","Don´t Talk To Strangers" , "Heaven An Hell" och när näst sista numret kanonlåten "We Rock" går igång har stora delar av publiken rört sig mot huvudscenen i hopp att få plats inför.

Mötley Crue exploderar igång med "Shout at the Devil" hela scenen omges av eld Mötley Crue har tagit med sig hela scenshowen och de sparar inte på krutet blir vi varse om när favoritlåten "Red Hot" körs.


Det smockfulla publikhavet får en show utan dess like på SRF och klassikerna avlöser varandra Girls, Girls, Girls , Wild Side, Kickstart My Heart och Dr.Feelgood. Tommy har med sig sin egen tittie cam, Var köper man en sådan?

En perfekt avslutning på SRF 2005!

Fotnot: alla bilder med bloggens namn på är tagna av mig under påverkan i publikhavet med en dålig kamera.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0